Difference between revisions of "Kvadrant"
imported>Joannac m (Protected "Kvadrant" [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]) |
m (Category) |
||
| (One intermediate revision by one other user not shown) | |||
| Line 16: | Line 16: | ||
{{note label|1|Det är inte helt sant att kvadranterna bildar en rektangulär bit mark. Sidan närmast ekvatorn är större än den närmast en av polerna, vilket bildar något som mer liknar en trapetsoid. Vid polerna blir kvadranterna triangulära. Lägg till den komplicerade krökningen av jorden och eventuella diskussioner om formen av en kvadrant blir antingen hemskt fackmannamässig eller väldigt förenklad. Med [[wikipedia:Mercator projection|Merkator projektionen]] som används av Google Maps blir jorden dock förvrängd så att den blir helt rektangulär.}} | {{note label|1|Det är inte helt sant att kvadranterna bildar en rektangulär bit mark. Sidan närmast ekvatorn är större än den närmast en av polerna, vilket bildar något som mer liknar en trapetsoid. Vid polerna blir kvadranterna triangulära. Lägg till den komplicerade krökningen av jorden och eventuella diskussioner om formen av en kvadrant blir antingen hemskt fackmannamässig eller väldigt förenklad. Med [[wikipedia:Mercator projection|Merkator projektionen]] som används av Google Maps blir jorden dock förvrängd så att den blir helt rektangulär.}} | ||
| − | |||
[[Category:Definitions]] | [[Category:Definitions]] | ||
| − | [[Category:Swedish | + | [[Category:Pages in Swedish]] |
Latest revision as of 12:23, 10 January 2022
En kvadrant är de rektangulära[1] zoner som bildas mellan latitud- och longitudlinjerna, alla 1°×1° stora.
En kvadrant kan delas upp i 100 mindre kvadranter (centicules) i ett 10×10 rutnät.
Form
Formen och storleken av en kvadrant varierar med avståndet från ekvatorn. En kvadrant nära ekvatorn (latitud 0) är nästan helt kvadratisk (ungefär 111 gånger 111 km). Andra kvadranter är fortfarande 111 km i nord-sydlig riktning, men blir smalare och smalare när man går längre bort från ekvatorn. Med andra ord är en latitudlängd 111.0 ± 0.2 km, med den sista siffran osäker eftersom jorden inte är en perfekt sfär. En grad longitud blir (111.0 ± 0.2 km) * cos(L), där L är latituden. Till exempel är Groningenkvadranten, vid +53° latitud, 66.8 ± 0.1 km i öst-västlig riktning. Kvadranter som ligger an mot nord- eller sydpolen ser faktiskt ut som en bit paj eftersom polarkanten av en sådan har längd 0. Google maps å sin sida hanterar inte latituder nedan -85° eller över +85°. Detta är okej eftersom geohashingalgoritmen antagligen inte skulle fungera så bra för dessa regioner ändå.
Numrering
Kvadranter numreras med ett nummerpar som baseras på hörnet närmast N0°, E0° så att en kvadrant ett område tillhör kan räknas ut genom att ta bort decimaldelen av gradtalet.
Notera att 0 inte är samma sak som -0: kvadranter omedelbart väst om Greenwich meridianen har den öst-västliga delen -0° och kvadranter direkt söder om ekvatorn har den nord-sydliga delen -0°. Till exempel är kvadrant (52, 0) Cambridge i Storbritannien, medan (52, -0) är nästa kvadrant västerut, Northampton i Storbritannien.
Det finns 360 x 180 = 64,800 kvadranter på vår moder jord. Än så länge har bara en bråkdel blivit namngivna och en ännu mindre del faktiskt besökt. De flesta ligger på öppet hav.
Fotnoter
- ^ Det är inte helt sant att kvadranterna bildar en rektangulär bit mark. Sidan närmast ekvatorn är större än den närmast en av polerna, vilket bildar något som mer liknar en trapetsoid. Vid polerna blir kvadranterna triangulära. Lägg till den komplicerade krökningen av jorden och eventuella diskussioner om formen av en kvadrant blir antingen hemskt fackmannamässig eller väldigt förenklad. Med Merkator projektionen som används av Google Maps blir jorden dock förvrängd så att den blir helt rektangulär.
